var våra bröstkorgar synkroniserade?

Och hon såg på honom när han sov sådär med munnen lätt öppen igen som han brukade göra. Hon kunde inte förstå hur de vackra läpparna kunde älska henne och hon kunde inte förstå hur de vackra händerna kunde längta efter henne. Av alla i hela världen hade han valt att vara med just henne och det var något som hon aldrig riktigt förstod. Hon älskade hans kropp i morgonljuset, hon vaknade alltid flera timmar innan honom och såg på honom medan solen sakta reste sig över staden och fler och fler bilar började susa förbi på gatan tre våningar ner. Han var som morgonen om sommaren. Lös så mycket att det nästan gjorde ont i ögonen att se på honom. Han var så otroligt vacker när han sov.

Hans huvud på hennes axel i bussen. Hans hand i hennes på grusvägen i regnet i natten. Hans kropp mot hennes så nära att de klibbade ihop. Hur skulle hon kunna berätta för honom att hon fick rysningar längs ryggraden så fort hon hörde hans namn? Hur skulle hon kunna berätta att bara tanken på honom fick henne att fyllas med hopp och glädje, sådan ren lycka som var så långt bort ifrån ångest och sorg som det bara gick? Hur skulle hon kunna berätta för honom, att om han tog på sig skorna och gick ut genom dörren skulle han ta hela hennes hjärta med sig? Han skulle aldrig kunna förstå att han var som syre för hennes sköra lungor. Och deras tungor var som två kugghjul i varandra.

until i'm there

igår var jag och s på 18års-kak-kalas hos vår goda vän francis. hon är en alldeles ljuvlig människa som blev överlycklig för att hon fick sin favoriträtt ärtsoppa på hennes födelsedag och dessutom massa melon. hon hade fått en valfri resa och en röd ipod med hennes namn ingraverat på. av oss fick hon en alldeles egen tyllkjol som vi sytt på nu i någon vecka. den var vit och såg ut som en balett- eller prinsesskjol.


hon blev jätteglad. till hennes bruna hår och vita linne och strumpbyxor såg hon bara ut som en bakelse man ville äta upp. jag hoppas att hon kommer dansa sig svettig i den kjolen tusen gånger och sen tusen gånger till. jag fick ingen jättebra bild men ni kan ju tänka er ändå. som en bakelse.

image793

sell out

jag har ju glömt berätta om när jag fikade med min storebror i måndagskväll! vi var på ariman, vilket jag tyckte var ett alldeles fantastiskt litet café. där var högtalare i varje hörna av caféet, röda omaka stolar och fåtöljer, tegelväggar och olika färger på väggar (och en vägg full med affischer där vem som helst får affischera), fina tavlor och mysig musik, tända ljus och lagom mycket folk och ljuvliga öppettider. där fanns massor att välja bland - allt från öl till te till baguetter och priserna var helt okej. vissa kvällar har de även klubb för dem som behagar det. i ett inre rum ställer lokala, unga och okända konstnärer ut sina alster som man kan titta på. fint ju.

såhär beskriver de sig på sin hemsida: "Staropramen på fat, en massa maltwhisky, glassiga drinkar, stor stark, lättöl... vi har det mesta, utom Vodka Red Bull och andra nymodiga fjantigheter som smakar illa."

ariman ligger på kungsgatan 2 i lund.

a little less for a little you

idag är ingen bra dag. för det första somnade jag väldigt sent bredvid en man som snarkade lite lätt på hans söta vis och tankarna bara flög runt och hade krig i min hjärna och tvns ljus blixtrade i hela rummet. i skolan förstod jag att jag aldrig skulle orka naturkunskap och simning med min påtagliga huvudvärk, dåliga humör och låga bristiningsgräns. så jag åkte hem, vilket leder till två saker: jag missade naturkunskapen och det var sista lektionen innan provet (som jag inte alls kan) nästa onsdag och jag missade simningen vilket jag även gjorde förra veckan och i och med det missade jag mitt enda träningstillfälle på hela veckan. jag kommer dö ung av för lite motion och för fet mat.
när jag kom hem gick jag och la mig och sov i två och en halv timme. det var nog behövligt för när jag vaknade kände jag mig aningens piggare, men det var ändå en sten som la och tryckte på mitt bröst. jag vet inte vad det är.
vissa dagar får jag ångest av att vara i skolan och ångest av att gå hem från skolan. orkar inte plåga mig själv genom de meningslösa lektionerna, orkar inte ligga hemma och veta allt jag missar och försvårar för mig själv. vilken dubbelmoral. men vad ska man göra när man släpar på ett höghus? idag känns det så. jag har två prov jag måste plugga till och en krönika som måste skrivas klart och helst av allt vill jag sätta mig på tåget mot malmö och komma in i ett varmt rum och få en puss på munnen och vara tidlös och tankefri under ett täcke med en godispåse och en arm runt min kropp och så mycket kärleksluft jag kan andas och glömma att det finns en morgondag. men det går inte idag.

don't you let me go, let me go tonight

same same but different

igår kväll på tåget från lund till malmö satt jag bredvid en stor, kraftig kille som hade iron maiden-tröja, militärbyxor och skinnjacka och lurar i öronen. där satt vi och trummade på våra ben i takt till musiken i väntan på att tåget skulle rulla in i malmö. helst av allt skulle jag bara vilja knacka honom på axeln och säga hej jag heter maria och vill du bli min vän? tänk vad fint att ha en stor, lång, tjock snäll hårdrockskille som vän. då kunde vi gått på stan tillsammans och köpt skivor och alla skulle undra hur vi kunde ha så kul tillsammans som var så olika - han stor i skinnjacka och dr. martens, jag liten i rosa kjol och blont, lockigt hår. då skulle jag tagit med honom på fester och visat för alla att jag hade världens finaste vän. han skulle haft något cool hårt smeknamn som alla skulle kalla honom för utan att veta vad hans riktiga namn och han skulle kedjeröka hemrullade cigaretter och kunna dricka dubbelt så mycket öl som alla andra utan att ens bli hälften så full. sen skulle alla vilja bli kompis med honom och när vi skulle gå hem skulle han gå bredvid mig som en livvakt och följa mig till dörren och stirra argt på alla fulla killar som skulle kunna göra någon något illa.

and you and you

om ett tag ska jag åka till lund för att fika med min storebror. jag tycker om att fika ute på kvällen och jag tycker definitivt om min storebror så det kan ju inte bli mycket bättre. jag har världens bästa storebror. att jag sedan ska åka till malmö och pussa på och somna bredvid mon amour är ju inte heller fel. vilken underbar måndag! får plugga psykologi på bussen.

image787

kissing the lipless

som en liten uppföljare på det förra inlägget ville jag bara informera de som missade det igår att solen sken hela långa dagen i sveriges tredje största stad. jag var lyckligare än jag varit på otroligt länge. solen sken och himlen var blå och människor var ute och promenerade (fast vi gick bara till affären för att köpa godis och hem igen) och det var inte lika kallt som det varit förut och det blev inte mörkt förrän vid fem, sex! jag tänkte nu kommer äntligen våren innan jag upptäckte att det fortfarande var januari och det förmodligen kommer komma ännu en omgång med äcklig snö. fast i morse var det inte kolsvart utan för mitt fönster när jag vaknade! jag älskar ljuset.

och i eftermiddag har jag inte alls gjort psykologi och skrivit krönika som jag lovat mig själv att göra. men choklad och längtansfulla kärleksrader är ju så mycket finare.

black cab

ett av mina absoluta favoritchoklad heter yankie och kostar på de flesta ställen tio kronor för ett paket med fyra stycken choklad i. det tycker jag är ett fantastiskt ljuvligt pris. åk och köp!
image786

...och jag är siestaambassadör! det betyder att jag får en t-shirt och en gratis biljett till festivalen som tack för att jag sätter upp affischer på ställen där jag brukar vistas. jag har med andra ord tjänat fem hundra kronor! dessutom tror jag att jag får plats i en bil med mina vänner upp till hultsfred vilket både blir billigare och roligare än festivalbussen! kan det inte bli vår nu?

tell me am i right to think that there could be nothing better?

hej, igår var det fest. jag tog tåget vid fyra till malmö och umgicks med min fina innan folk började anlända och några glas blev en flaska. sen gick vi till retro där vi stannade ett tag och hade jättekul! sen gick vi vidare, köpte givetvis en falafel, och sedan hem och sov runt fyra halv fem. det var minst sagt en gemytlig afton!

hela den här dagen har spenderats i malmö med det finaste sällskapet som tänkas kan. vi har städat och ätit tomatsoppa och godis och druckit litervis med vatten vilket verkligen behövdes. jag har varit, och är, så otroligt lycklig. jag läste en gång någonstans att någons bästa skönhetstips var att bli kär, och nu förstår jag varför. det blir en helt ny värld för ögonen öppnas på ett helt annat vis än man trodde fanns och något så enkelt som två sammanflätade händer och ett leende kan göra en glad för flera timmar. eller en arm om två axlar på vägen hem eller en puss på en våt kind. jag nuddar inte ens marken när jag går. har inte ångest för att jag sovit för lite. bryr mig inte om utlagda pengar på dyra tågkort. för det finns inget finare i hela världen.

band of horses - no one's gonna love you

it's looking like a limb torn off, or altogether just taken apart
we're reeling through an endless fall, we are the ever-living ghost of what once was

but no one is ever gonna love you more than i do
no one's gonna love you more than i do
and anything to make you smile, it is my better side of you to admire
but they should never take so long, just to be over then back to another one


but no one is ever gonna love you more than i do
no one's gonna love you more than i do
but someone, they could have warned you
when things start splitting at the seams and now, the whole thing's tumbling down
things start splitting at the seams and now
if things start splitting at the seams and now, it's tumbling down hard

anything to make you smile, you are the ever-living ghost of what once was
i never want to hear you say, that you'd be better off, or you liked it that way

but no one is ever gonna love you more than i do
no one's gonna love you more than i do
but someone, they should have warned you
when things start splitting at the seams and now, the whole thing's tumbling down
things start splitting at the seams and now
if things start splitting at the seams and now, it's tumbling down hard
<3

skulle du råna en bank för oss två?

image779

image780

image781
idag var jag och mamma på röda korset och jag kom på varför det var (och är) min favoritaffär trots allt. just idag var dem femtio procents rea på allt, vilket ledde till följande priser: basker och solglasögon, fem kronor var. kjol, femton kronor och en fantastisk gul regnjacka som jag letat efter i snart två och ett halvt år för femton kronor. den kommer bli perfekt för sommarens bravader och tänk vad fint med en blommig sjal till. kjolen har jag även den letat efter väldigt länge, men har aldrig hittat någon fin pennkjol som passade. denna var också för stor men några minuter med symaskinen så var det fixat och jag kommer känna mig superfin ikväll då det bär av till malmö för att dansa och dricka vin!
dagens låt: håkan hellström - uppsnärjd i det blå

25 years and running

jag har aldrig gillat gina tricot. hur de tar ett (bas)plagg och gör tusen exemplar av varje färg som någonsin kan tänkas finnas. massproducerar. hur det blir trendigt med en sak och sen gör de det på exakt alla olika sorters plagg (t.ex dragkedja på kjolar, klänningar, linnen, leggings, eller fickor på exakt allt osv). hur de har alldeles för hög och dålig musik i affären. jag får bara en dålig känsla så fort jag hör namnet. men jag fann en fin kjol, med dragkedja givetvis, på deras hemsida och hittade några någerlunda fina saker till. kjolen vill jag faktiskt väldigt gärna ha. jag har sett någon som har en sådan och det var väldigt smakfullt. klänningarna är fina dom med men jag vet att de aldrig är några jag verkligen skulle köpa. de högmidjade shortsen gillar jag nog bara för att de påminner om de jag fann på topshop i köpenhamn och aldrig köpte och ångrar mig något så fruktansvärt att jag vill fälla en tår. på riktigt nästan. jag hade passat så bra i dom.
(svart svart svart svart och bilderna är cp för det var deras hemsida)

gina tricot

hur kan dom tro på evig kärlek hur kan dom tro på den nu?

tror ni på evig kärlek?
jag funderar ofta på det. om kärlek någonsin kan dö och blekna och försvinna som aska blir kvar efter eld. om kärlek någonsin kan leva föralltid och utvecklas och brinna utan att sluka. mina föräldrar har varit tillsammans sen de träffades när de var sexton respektive arton år. jag tycker på ett sätt att det är så otroligt fint, att de inte tröttnat och fortfarande kan älska varandra även om de säkert inte älskar på samma sätt som för tjugo, trettio år sen. men att de håller fast. en del av mig tänker att det är för att de kanske var rädda för förändringar och för att det bara alltid har varit de två, då kanske det är svårt att tänka sig något annat. det är nog lätt när man varit tillsammans så länge. fast jag tror, och vet, givetvis att de fortfarande älskar varandra och kan titta på varandra som man tittar på någon man är kär i, men kan man älska någon föralltid?
jag tror det. och jag tycker nog att det är bland det finaste som finns.

image774

friday is myday?

image771

röd tröja, lånat av en kompis (från tradera tror jag bestämt)
linne, noa noa
kjol, h&m
sjal och väska, second hand

den här väskan köpte jag för mer än ett år sen och har aldrig använt den en endaste gång. men idag tyckte jag att den såg så fin ut och den är i marinblå sammet med guldkanter och hur kan en marinblå sammetsväska med guldkanter som kostade tio kronor vara ful? mindre kul var det att cykla hem från bussen efter skolan när jag höll på att bli ihjälregnad och blåsa bort med vinden någonstans till fjärran öster.

något som dessvärre är ännu mindre kul än det är att jag gick och la mig när jag kom hem från skolan vid fyratiden och blev väckt av pappa klockan sju. trevligt med sömn kan man ju tycka, men nej säger jag då, för inte kommer jag kunna somna i normal tid i natt nu, inte. om jag ska vara ännu mer gnällig så hade mamma och pappa beställt två familjepizzor och "glömt" att jag inte åt kött, så jag fick snällt skrapa bort slamsorna och lägga på tonvis med sallad. jag hatar skinka. och dåligt humör på fredagar. men miss li är fin.
dagens låt: miss li - i'm sorry, he's mine

du kan få mig när du vill

hej. jag hade egentligen tänkt skriva ett jättelångt inlägg som ärmlösa femtiotalsklänningar som får en att se ut som en bakelse, exakt en sådan som jag hade önskat mig i födelsedagspresent om jag hade fyllt år snart (bara 7 månader kvar..). men nu hittar jag inga fina bilder så ni kan förstå hur jag föreställer mig den, så det får vänta. jag ska iallafall hitta den perfekta. en sådan som man har kvar i många många år och har druckit många glas vin i och som man aldrig kommer att kasta utan sparar och visar för sin dotter och säger att den här har jag upplevt tusen fina saker i och tusen saker till.
dagens låt: lykke li - little bit (igen)

take my time

han: men vampyrer är inne på dagen och ute och jagar på natten
jag: precis som du då!
han: ja fast nu behöver jag inte jaga längre

och jag kröp närmare.

face to face cheek to cheek

image772

you spoke to me but i was flying
live forever or die trying

ikväll tog jag en promenad och ibland behöver man faktiskt ta en kvällspromenad i regnet för att kunna tänka lite och allra bäst är det när man lyssnar på musik och det kommer en låt som man känner tusen saker med och så låtsas man att man är i en film och trampar extra hårt på alla k-brunnar för i filmer borde k-brunnar i alla fall ge kärlek trots att det bara egentligen är en kallvattensbrunn. och stora k-brunnar skulle ge extra mycket.
och ännu en natt får jag somna i kärleksarmar. (och på vägen från bussen finns sju k-brunnar till)

call it a wasted state of mind

varför envisas jag alltid med att varje gång sätta i en sked i latten trots att jag aldrig använder den? smakar skummad mjölk annorlunda för att den är skummad? använder man mindre porslin om man inte har diskmaskin? om man aldrig någonsin druckit alkohol och inte vet att man vågar mer saker när man är påverkad som man normalt sätt inte vågar, vågar man då göra allt som kommer för en? hur lång tid tar det innan tågkonduktörerna börjar känna igen pendlarna, om dom någonsin kommer börja känna igen dom? hur kan det komma sig att en viss person som hör en låt börjar skaka och gråta och känner tvåtusen olika saker under de få minuterna som den varar, medan en annan person inte känner en endaste sak?

sure

image765

kofta, second hand
klänning, sytt själv

dagens låt: shout out louds - please please please
(för att vi spelar den på ensamblen och för att den är fantastisk)

den sociala musikrevolutionen

hej. om ni inte är medlemmar på lastfm.se tycker jag att ni ska bli det på en gång. det är en sida som fyller en hel del praktiska funktioner. till exempel så lagras all musik man lyssnar på i listor så att man t. ex kan se vilka låtar man lyssnat på mest och hur många gånger, till exempel under veckan men också över huvudtaget sen man blev medelm. en annan otroligt bra funktion är radion de har. allt man behöver göra är att välja en genre eller skirva in ett band man gillar, sen gör de en radio med blandad musik som liknar bandet eller genren man valde. otroligt praktiskt och bra tycker jag, för man upptäcker hundratals nya låtar man tycker om på det viset. hejdå.

heartbeats

jag har funderat ett tag nu på vilket ord som jag tycker är det absolut vackraste. jag tror att det är hjärtslag. jag får rysningar över hela kroppen så fort jag läser det någonstans, jag tycker att det är så fantastiskt vackert. som att försiktigt dra med ett blomblad längs överarmen, så känns det.
hopp är också ett vackert ord. för inte så länge sen sa en vän till mig att jag gav henne hopp, det kändes så otroligt fint. vilket tycker ni är det vackraste ordet?
image764(bild)

love and nostalgia

the cerry blossom girl är verkligen en av mina absoluta favoritbloggerskor. jag kan inte förstå ett enda ord av vad hon skriver men bilderna är så ljuvliga att man vill lägga sig ner på marken och tjuta. jag förstår inte hur hon lyckas, men hon får mig att våga hoppas. och framför allt vilja.

image762

shane mcgowan

hej! igår var det billigt tetravin på mitt rum med några snygga.


det var trevligt trots att kvällen tog slut relativit tidigt. desto tidigare blev jag dock väckt idag men det gjorde ingetning för det var av en fin som stannade hela dagen. jag har inget kul att skriva om. bilder.
dagens låt: lily allen - everybody's changing

i try to try to lose my head

nu har jag precis varit ute och gått med mamma i tre kvart. ibland kan man verkligen behöva en promenad en blåsig dag som denna, i alla fall jag för blåsten blåser praktiskt taget genom hela mig, som en våg, och det är skönt. och ibland behöver man ju faktiskt bara spendera tid med sin mamma. nu sitter jag och avnjuter en latte och strax ska vi äta pannkakor. kan det bli bättre så säg.
and i wish wish wish that you were always here

jag tror vi flyr rakt in i solen

igår var en hemsk dag enda från att jag vaknade på morgonen. det var en sådan dag som man börjar gråta när folk ifrågasätter en, för att man helt enkelt inte orkar försvara sig. en sådan dag när maten inte smakar bra och man kollar på klockan varje femte minut för att man hoppas på att tiden ska ha gått fort, att det är dags att sluta snart. en sådan dag som man hänger lågt med huvudet på bussen hem och går och lägger sig det första man gör när man satt foten i huset. trots allt det slutade kvällen trots allt med ett leende på mina läppar. ännu en gång. och ett samtal i natten.

idag är det annorlunda! solen lyser faktiskt utomhus och om man kollar ut från mina fönster skulle man kunna inbilla sig att det var vår. jag känner mig mer utvilad än jag gjort på väldigt länge. ikväll kommer några vänner över hit och dricker vin i mitt rum och musiken är fantastisk. hoppas ni får en fin lördag för det ska jag minsann ha!
men du, jag ger dig min morgon
jag ger dig allt jag har kvar

image756

one more record

ikväll tittade jag på p3 guld galan - en hyllning till svensk musik. och vilken hyllning! jag satt i princip och dansade i soffan och log mitt bredaste leende för all bra och fin musik. väldigt väldigt många av mina favoritband var där och spelade eller fick pris. vilken fin fredagskväll! det finns så otroligt mycket bra musik. jag är glad att jag har så pass bred musiksmak att jag kan lyssna på olika musikstilar. ikväll dansade jag runt i köket till mange schmidts giftigt och vem hade kunnat tänka sig det? eller adam tensta blandat med hästpojken och kleerup och lykke li. jag tycker att svensk musik är fantastisk.

säkert, shout out louds, lykke li, hästpojken, maia hirasawa, salem al faktir, jens lekman, kent, sahara hotnights, laakso, lars winnerbäck, kleerup och robyn och miss li för att nämna några fina.
image755
foto: p3 guld

shows me beautiful love

hej kompisar. jag sitter i min fina säng som har blommigt täcke och rosarandiga kuddar med min storebrors bärbara dator, lyssnar på p3 och bara njuter. det har varit en bra dag med vän och kladdkaka, sömn, övningskörning med bror och kanske det finaste av allt - en söt människa som kröp över mig och pussade mig imorse och viskade maria, det är dags att vakna, och strök bort mitt hår från annsiktet, drog bort lite mascara under ögonen och pussade mig igen. jag ville inte kliva upp ur sängen efter det. men jag fick minsann klä på mig och skynda till tåget och skolan.

en klasskamrat sa för någon dag sedan till mig att hon nästan aldrig orkade läsa alla mina långa inlägg med bara massa text och så ursäktade hon sig. jag blir inte ledsen om folk inte orkar läsa, jag blir bara glad om folk vill läsa. givetvis vill jag att folk ska läsa vad jag skriver, men allt passar inte alla och om man inte orkar läsa så gör väl inte det någonting. jag har så svårt för att skriva kort. fingrarna flyger iväg över tangenterna. jag har så mycket jag vill säga.
dagens låt: jens lekman - you're the light

om det här är allt vi hinner med

igår (onsdag) läste jag i Punkt Se att regeringen från och med i höst ska införa omdömen för barn som går i 1:a klass och uppåt. jag blev rosenrasande. regeringen tyckte tydligen att det skulle vara en god idé medan lärarfacket och bl a socialdemokraterna ställde sig mer frågande till beslutet.

jag skulle nog våga påstå att jag hatar betyg. allting i skolan handlar nu för tiden om betyg snarare än kunskap. det är inte längre kunskapen och viljan att lära sig som prioriteras, utan betygen. detta leder till att vi elever kämpar (och kämpar och kämpar) allt vi någonsin orkar - för några få bokstäver på ett papper. det leder i sin tur till att man tappar vikjan och motivationen att studera eftersom allt handlar om vilket betyg man ska få. det är inte många lärare jag haft som poängterar att man ska lära sig för att få nytta av det när man är vuxen. nej, lär er nu ännu ett räknesätt för att räkna ut vilken lutning en linje har så ni kan klara provet och få bra betyg så ni kan studera vidare efter gymnasiet. det är inte ofta jag möter lärare som brinner för det de gör och för att lära ut. det är som att de glömt varför de ville bli lärare från början.

och nu ska man alltså införa omdömen redan för sjuåringar, vilket mer eller mindre kommer liknas vid de nuvarande betygen. betyg skapar enorma krav och prestationsångest för en hel del elever. ska man nu redan ge sjuåringar ont i magen innan varje utvecklingssamtalen med rädsla över vilka bokstäver som kommer glöda genom det fruktade pappret? jag tycker att det är fruktansvärt och att åttan är en bra årskurs att börja få betyg i.

jag vet att betyg är viktigt och att regeringen menar att detta kommer gynna eleverna och deras kunskapliga utveckling. men jag är rädd att även låg- och mellanstadieskolorna så småning om kommer utveckla betygshysteri och då kommer inte ens sju, åtta, nioåringar tycka det är kul att lära sig läsa.

en alternativ lösning kanske hade varit att lärarna istället har en utförlig diskussion tillsammans med barnet och föräldrarna, utan att några eventuella betyg skrivs ner.  om inte det fungerar kan man väl i alla fall låta bli att  visa omdömena/betygen för barnen så att de inte tar del av den hemska betygsjaken deras lärare hyser. jag vet inte. vad tycker ni?

strays don't sleep - for blue skies

its been a long year since we last spoke
hows your halo? just between you and i
you and me and the satellites, i never believed you
i only wanted to. before all of this, what did i miss?
do you ever get homesick?
i cant get used to it, i cant get used to it
ill never get used to it, ill never get used to it

im under that night, im under those same stars
we're in a red car, you asleep at my side
going in and out of the headlights. could i have saved you?
would that've betrayed you? i wanna burn this film
you alone with those pills
what you couldn't do

i will i forgive you
ill forgive you, ill forgive you
i forgive you for blue, blue skies
for blue, blue skies, for blue, blue skies
for blue, blue skies, ill forgive you

i'll be him for you if you're her for me

image753

image754
tröja och sjal, second hand
halsband, barnh&m

idag hade vi klädsim i skolan. det var kul för det var något man inte brukar göra och saker man inte brukar göra är oftast rätt så uppiggande för humöret. annars var det mest jobbigt och jag har haft väldigt ont i huvudet. sådär ont så man är på gränsen att börja gråta för att man nästan inte står ut. men snart är det helg! jag gjorde precis ett test där man skulle se vilken prinsessa man var, och jag blev snövit och törnrosa. vi var tydligen skrämmande lika.
dagens låt: laakso - hang me in the christmas tree

don't waste your time on me you're already the voice inside my head

just när jag satt och tänkte på vilken onödig afton det skulle bli, ensam framför datorn, fick jag en liten invit om en sådan enkel sak som kladdkaka och gott sällskap. det var givetvis ett jakande svar och kvällen blev lyckad trots all min negativitet. jag var med en god god vän som jag har kännt i hela mitt liv. för något år sen tappade vi dock kontakten och pratade inte alls över huvudtaget. för någon vecka sen av någon märklig anledning började vi bara prata och idag sågs vi för första gången på några år. sånt är fint tycker jag för när vi sågs kändes det som att vi aldrig varit ifrån varandra. nästan allt var som vanligt och inget kändes konstigt. så är det med riktig vänskap tror jag, den är bara tidlös och man börjar på samma ställe där man slutade liksom. eller åtminstone så hoppas jag det. det är skönt att ha någon som man har gjort allt med. rymmt hemifrån med, smidit hemska planer med, byggt en koja med, haft mittbena med, tagit tusen webbkamera-foton med, gråtit med, skrattat med, rest med, levt med.. från början liksom. det är så otroligt fint tycker jag.
vad tråkiga inlägg jag skriver nuförtiden. förlåt. jag skyller på vintern fast jag vet att det inte är rättvist.

allt som är ditt

hej. ikväll är drömmarna större än någonsin. de är högt uppe bland molnen nu, förväntningarna också, och längtan med. ibland vet jag inte ens om jag orkar vänta tills jag gått ut gymnasiet, vilket jag givetvis måste, även fast det känns ljusår ifrån. jag vet att jag pratat om mina drömmar förut men ikväll är det så nära, jag har låtit dem ta fart, det är så önskvärt och så behövligt. jag ska bo i en liten, liten takvåning med balkong där blommorna alltid blommar och med ett bord där solen alltid lyser och två vita stolar så man kan sitta och titta ut på gatorna. på dagarna ska jag sitta på café där alla koppar är blommiga och i olika storlek och form och dricka te och bli bjuden på crossianter och skriva kärleksromaner. jag ska skriva om all kärlek, jag ska göra en saga av han och mig, bevara oss för alltid så att ingen någonsin glömmer att det varit vi och att vi var det finaste man någonsin haft. lägenheten ska vara inredd som en second handbutik med omaka stolar och bord, hyllor och böcker i stora trevor på golvet. det ska varken finnas skohylla eller krok att hänga jackan på så man man måste ta med sig den in och lägga den på sängen bredvid den röda golvlampan. jag ska gå i höga klackar och basker, och mitt hår ska ha vuxit och vara sådär långt och lockigt att det nästan inte ser ut som att det är på riktigt. solen ska alltid lysa och jag ska ligga i en park när jag inte är på café, ligga och skriva, ligga och stirra, ligga och vänta. dricka vin mitt på dagen. dricka vin tidigt på morgonen. känna natten bli till morgon på gatorna i stan. på kvällarna ska jag gå på rökiga indieklubbar där det finns pojkar med lockar och fräknar och dansa fram till klockan fyra på natten tills jag tror att mina fötter ska gå sönder. och jag vet vem som ska dansa med mig och bo tillsammans med mig i min takvåning och hjälpa mig att vattna mina blommor. det finns inget annat att hålla sig till.

image725

image726

image727

image728

image729

image730

image731

give it to me

teparty ikväll med s och te ur en fantastiskt fin tekanna som tjöt när teet var klart. rosa chokladbollar, kent, kortspel, franska och prat därtill. kunde ju faktiskt inte bli en finare måndagskväll och bättre start på veckan.
och ett hjärta på en skärm. i get high on you baby.

image741

image742

image743

image744

morning

and i don't care if you don't love me
and i don't care if you won't change
i could live inside these shadows that i cast on you
if it meant that you would stay

and i'll be home before the morning comes,
you won't have to be alone

(i will write this down for you so you can read it
i will hold my breath for you till you can't feel it)
<3

detects on my affection

igår var det minst sagt fest. det började med att jag och två godagoda vänner bakade fyra satser chokladbollar som vi skulle ge festvärden i artonårspresent. efter det började vi förfesta lite med vin och massa dans till håkan hellström, britney spears, letters to cleo och massa andra gamla låtar som man bara blir sådär glad av. senare gick vi vidare till festen i fråga där vi blev bjudna på hembakade pizzaslices och underbar kladdkaka! sen blev det så mycket dans att jag nästan aldrig sett på maken till något liknande! vi dansade oss svettiga och trötta tills fötterna inte orkade längre. då gick vi hem till ens pojkvän där det var bosnisk familjefest. kvällen slutade i oslagbart god mat och dans till bosniska låtar med höftrullande tillsammans med mammorna! vid halv fyra vinglade vi hem och slocknade omedelbart alla tre. det var verkligen länge sedan jag hade så roligt på en fest. jag älskar att dansa.
i morse blev den en fantastisk chailatte innan jag i panik sprang mot tåget hem. ni får se många bilder för vi var så snygga.
kvällens låt: babyshambles - fuck forever
 

är du fortfarande arg?

ikväll är det festligheter. jag har brottom som vanligt.
min lugg vägrar ge med sig och faller för grupptrycker och är lika lockig som resten av mitt hår. typiskt. hoppas ni får en fin lördag!
puss

det gör ont för varje hjärtslag

jag vet att jag nämnt det förut men första gången jag hörde säkert! i januari eller februari 2007 blev jag kär på en gång. albumet skulle följa mig hela året ut, och jag kan minnas hur mycket min kärlek växte för varje låt och varje gång jag lyssnade. när min kärlek hade nått sin höjd såg jag henne på hultsfredsfestivalen och då nådde den ännu högre höjder. under det kommer bara leda till nåt ont tillsammans med laakso-markus var det omöjligt att inte låta ögonen bli blanka. jag har sagt det förut och jag säger det igen - hon är ett geni. och perfekt att lyssna på en dag som denna. det är omöjligt att inte känna något när man lyssnar på säkert!. lyckan bara växer inuti mig.

hon skriver dessutom en väldigt fin blogg. där hittade jag det här klippet från musikbyrån (de börjar spela i slutet vid ca 54 minuter) där hon och anna järvinen gör en cover på robyns with every heartbeat, som för övrigt är en underbar låt den med. det var så fint att jag fick gåshud och satt och höll andan under hela låten. fantastiskt.

now that it's raining more than ever, you can stay under my umbrella

ibland får jag för mig att jag måste ha saker. inte måste ha som man måste ha mat, men ni vet, väldigt gärna vill ha just en speciell sak. en gång var det en vit stickad tröja. en gång var det en väska med band av en kedja. en gång var det svarta kinaskor. en annan gång var det höga jeans. när jag kommit på att jag vill ha en speciell sak letar jag efter det tills jag hittar det, om jag någonsin gör det. nu har jag fått för mig att jag vill ha paraply. en gång i tiden samlade jag på dem, men det gör jag inte längre. jag tycker att paraply är en otroligt bra uppfinning, speciellt nu när det regnar så mycket. men helst skulle jag vilja ha ett i vår när det blir lite ljusare och soligare.
jag skulle gärna vilja ha ett som passade mig, gärna ett med massor av blommor på, stora och små, gröna och rosa. eller ett vitt med någon form av spets, eller ett med bara något annat fint mönster på. det ska jag leta efter.

image722  image723
foto: the umbrella shop, madam tut

im gonna concentrate on you my love

image719

body, mammas jättegamla
jeans, cheap monday scyscrapers
tekannehalsband, gjort själv

idag hade jag på mig en av mina favoritutstyrslar. enkelt men oh så fint tycker jag. det finaste är att jag fick byxorna gratis och att bodyn är mammas från 70-/80-talet. jag har ju adventljusstaken kvar i fönstret såg jag nu på bilden. den får jag ta ner ikväll.
dagens låt: the cure - close to me

why can't i be you?

image718ibland tappar jag bort mig själv. det är ofta på gråa torsdagskvällar i januari som den här, när jag läst flera fantastiska bloggar och kollat på flera underbara bilder och suttit och blivit sådär avundsjuk som jag verkligen blir ibland. allting känns meningslöst. jag glömmer bort allt som heter mig själv och drömmer mig långt bort till färgglada blommor och åttiotalspop och svett på ett dansgolv tillsammans med människor i höga klackar och vita spetsklänningar med stort lockigt hår. det finns liksom inget annat, tänker jag.
då tvingar jag mig själv att ta mig lite i kragen och tänka efter på mitt eget liv och hur mycket jag faktiskt har. det hela handlar nog bara om att vara nöjd, vilket jag alltid har haft ganska svårt för. jag påminner mig själv om att nöja mig för jag har ju faktiskt nästan allt jag kan önska mig. räcker inte det? jo det gör det. jag är ju lycklig. jag får skratta varje dag.

baby it's you

min bästa dag är helt klart torsdagar. för det första slutar jag tolv och för det andra har jag textkommunikation, ett av mina favoritämnen. där skriver jag för skoltidningen vilket oftast är jättekul. man känner sig lite viktig och speciell och jag får ofta bra respons för mitt arbete. läraren säger att det märks att jag tycker att det är kul.
så idag kom jag hem vid ett, och hade återigen sådan fruktansvärd huvudvärk. så jag la mig i sängen och somnade - och vaknade inte förrän nu! jag tror att jag var trött. jag sov i malmö i natt och sömnen blir inte riktigt den samma. det var väldigt skönt att sova i alla fall, och dessutom fick jag en glad nyhet när jag vaknade: världens godaste tomatsoppa till middag!

petite

min tyskalärare vet inte vad jag heter. vi har haft henne hela tvåan och hon kan namnet på alla andra i gruppen. varje gång hon ska ge något till mig tittar hon på mig och säger: "åh, vad var det nu du hette..." och kollar ner i listan för att låtsas att hon minns.

dagens låt: bloc party - blue light
you are the bluest light, you are the bluest light

at the dept. of forgotten songs

ibland får jag någon slags blixthuvudvärk. det gör så ont att jag tror att jag ska gå söner och om jag tar ett enda steg så uppstår en explositionsartad konsekvens i mitt huvud. ibland vet jag inte vad jag ska ta mig till och ibland tror jag att jag inte orkar vänta tills det går över. i panik brukar jag sätta på mig mina glasögon och koncentrera mig på att verkligen inte anstränga ögonen, i hopp om att det "bara" är spänningshuvudvärk till följd av min synskada och mitt dåliga användande av glasögonen. oftast hjälper det bara lite. jag brukar dricka vatten, lägga mig ner, massera pannan. allt hjälper bara ytterst lite. jag vill tro att det är migrän men så fort jag nämner det blir folk genast lite irriterade och säger att om man har migrän så har man faktiskt jättejätteont och man kanske till och med kräker och man kan och orkar inte göra något annat än att ligga ner och vänta. då blir jag lite besviken för ingen vet ju faktiskt hur det känns i mitt huvud och hur ont jag har? det gör verkligen så fruktansvärt ont att jag inte skulle förmå mig att ljuga om det. det hjälper oftast efter någon timme eller efter lite tabletter. det gör bara så hemskt ont att ens vrida på huvudet. det har nästan helt gått över nu. hur vet man om man har migrän?

image717 (bild)

don't give up on the wanting

igår kväll for jag till malmö och det var bra gjort tyckte jag för då fick jag massa kärlek som lite stöd sådär dagen och morgonen innan skolan skulle börja. dessvärre kunde jag faktiskt inte somna alls och låg och vred mig i sängen och frös och var varm på samma gång och lyssnade på tunga andetag och kröp närmre och försökte glömma bort att klockan tickade och minuterna sprang iväg. jag sov kanske som högst fyra timmar och det är dåligt för jag behöver en natts god sömn på i alla fall sju timmar om jag ska orka vara positiv i skolan. å andra sidan har jag varit väldigt positiv idag, tur att man har vänner som får en att skratta konstant och tur att vi hade inställd kör. mindre tur att jag slutar tjugo över fyra och ännu mindre tur att det är tyska jag väntar på. men det tjänar ingenting till att klaga! solen lyser ju. även om det är sjuhelsikes kallt.

tous les gracons et les filles

image714

image715

jag har gjort kanske ett utav världshistoriens sötaste halsband idag efter att s fann den här tekannan hemma hos mig. jag älskar det redan. vad kan passa mig bättre än att ha en rödblommig tekanna runt halsen?

it was you i was thinking of

om bara några minuter kommer s hit och jag ska bjuda henne på fika. inte helt oväntat blir det kladdkaka och te, storslaget enligt oss båda. mina kladdkakor blir alltid fantastiskt goda så nu ska ni få receptet. det är inte som vilken kaka som helst!

(bild)
image7132 ägg
3 dl socker
1 och 1/4 dl (eller 100 g) smör
1,5 dl vetemjöl
4 msk kakao
1,5 tsk vaniljsocker
1 krm salt
samt ströbröd att hälla i formen

sen är det bara att lägga i allt i en skål i inbördes ordning eller inte, det kvittar. sen blandar man allt med en träsked eller något liknande. ta sedan smör i en form och smeta ut det och häll i ströbröd. häll i smeten och grädda i ugnen på 200 grader i 12-15 minuter. låt svalna!

cause i love the way you call me baby

jag har precis ätit massa glass och choklad, det var otroligt gott. alltid när jag äter glass brukar jag strö massa oboypulver på. för mig är detta den mest naturliga sak men jag får ständigt höra att det är idioti om jag råkar nämna det. det är ju inget konstigt? det är otroligt gott, ni borde testa.

när vi ändå är inne på konstiga saker att äta så är det också väldigt gott att ta smör på en macka och sen strö på oboypulver där också. speciellt gott är att ta smör, socker och kanel på en tunnbrödsrulle/tacobröd och rulla ihop. när min kompis var yngre gillade hon att ta marmelad på mackan och sen skiva rå korv och ha ovan på. märkligt. jag vågade aldrig smaka det.
dagens låt: ingrid michaelsson - the way i am

light years away

igår tog jag tåget till malmö där kvällen, natten och dagen även spenderades. och jag hade saknat så myket. vi gick och köpte godis och drack något glas vin och kollade på weeds hela natten, och då menar jag hela natten fram till klockan sju i morse. vi måste sluta med de här uppesittarkvällarna. men jag antar att sömnen tillslut jämnar ut sig när skolan börjar, även om jag kommer vara så oerhört trött och orkeslös i början.

men jag försöker verkligen tänka positivt angående det. jag hatar vintern och kylan, jag hatar vardagsgrått och jag hatar högar med läxor. men ingenting blir bättre av att jag går runt och hatar. jag säger till mig själv hela tiden; det är VÅRtermin och bara namnet klingar ju lycka. om jag bara står ut med vinterkylan ett tag till, om jag bara försöker hitta små diamanter i vardagen kommer vintermånaderna gå snabbt. helt plötsligt kommer det bli vår och vi alla vet ju vad våren innebär. dessutom innehåller ju vårterminen ett påtagligt antal lov och det hjälper ju förstås att hålla humöret uppe. jag ska verkligen försöka göra roliga saker på vardagarna också och inte bara helgerna. jag har ju tur som har en människa som vill vara med mig så ofta som han faktiskt vill och det är klart att vardagen inte blir lika grå när man är med honom. men utöver det göra små saker som får en att orka en liten bit till. teparty, bio (för den som har råd..), konsert, teater, filmkväll, godis och vad som helst annat som gör en lite gladare.

image712

you and i are not the same

idag var första dagen på länge som jag, ensam, inte gjorde någonting alls på hela dagen. jag hade ingen kontakt med omvärlden - pratade inte med någon annan än godmorgon till min pappa. de enda gångerna jag reste mig ur sängen var för att byta avsnitt av pushing daisies, som jag kollat på hela dagen. egentligen gör det ingenting att jag inte gjort något annat, för det är en helt fantastisk serie i de mest färgglada färgerna med blommor och blåa himmlar, om ett par och deras gränslösa kärlek till varandra trots att de inte kan röra varandra för då dör tjejen, och avundsjuka och pajer - de bakar pajer hela dagarna och det gör ju det hela bara tio gånger bättre. jag kom på mig själv gång på gång med att sitta och le till varje avsnitt. det är så otroligt fint. kolla själva. (och dagen är ju inte slut än, så jag har ju fortfarande tid på mig att ha kontakt med omvärlden)

image707

image708

image710

image711

and then you kissed me

jag vill verkligen inte sova ensam i natt. jag känner mig ensam och jag är kall. jag vill känna lyckan från tjugo fingertoppar som möts i natten och jag vill känna värmen från armar som sluter om kroppar i ett efterlängtad rus. jag vill känna fyra mjuka läppar och röster som viskar försiktigt i öron och iskalla fötter som försöker värma varandra. jag vill inte sova ensam. jag måste sluta upp med det här tankesättet.

the great escape

igår när jag åkte med tåget hem funderade jag på det här med gratistidningarna som man kan finna överallt i malmö och i fler andra storstäder. det är som värst på morgnarna när man ska med tåget till skolan, då står där säkert femton tjugo stycken på centralen och packar på en alla dessa tidningar - vilket jag å andra sidan gillar för då går min tågresa som annars är så tröttsamt lång lite fortare (min favrittidning är ändå metro). men det slog mig när jag läste på punkt se's framsida där det stoltserades: "ökar mest i sverige - nu över 100 tusen läsare!" (minns inte siffrorna exakt men ni förstår). hur kan man mäta en gratistidnings läsare? eftersom man inte köper dem är det väl omöjligt? dessutom läser ju säkert tio personer samma tidning, så man kan ju inte heller mäta efter hur många som delas ut till folk i handen på stationer och torg och liknande. om någon vet får ni gärna berätta och hjälpa mig att läsa detta mysterium. en annan sak jag tänkte på var hur dessa gratistidningar försörjer sig? då de är gratis får de ju ingen inkomst från dess läsare och hur har de då råd att trycka upp minst hundra tusen papperstidningar varje dag? de kanske får sin inkomst från reklamen i tidningen i och för sig. nåväl, gratistidningarna ligger mig kärt om hjärtat men man får inte glömma att återvinna dem så att det inte är slöseri med papper.

the flying club cup

eftersom jag är en skrivarsjäl vet man aldrig när inspirationen och kreativiteten kan få för sig att anlända till en och därför bär jag alltid med mig en penna i väskan. det är bra tycker jag för då kan jag skriva ner saker som bara dyker upp sådär i huvudet när man skyndar till bussen eller något. förutsatt att man hittar något papper, men oftast brukar jag bära med mig ett block också, för att vara på säkra sidan. det är ju oerhört dumt att gå miste om sådana storslagna tankar som man får ibland och glömmer i samma sekund som man kommer hem och ska skriva ner dem. hela min novell skrev jag på tåget och bussen för det är i sådana situationer jag oftast har som mest inspiration när det inte finns så mycket annat att göra än att tänka och skriva.

en annan sak som jag brukar göra för att få tiden att gå när jag åker tåg i en timme eller så (vilket jag ju gör i princip varje dag) är att skriva små meddelanden på små lappar. ibland är det dikter av mig eller någon annan, ibland är det bara några ord ur en mening och oftast är det citat ur låttexter som ständigt sjungs i mina öron från min trogna ipod som jag aldrig går hemifrån utan. när jag hör eller kommer på något fint eller bara något, då skriver jag ner det på en liten pappersbit och gömmer dem på ställen där folk ska se dem och bli nyfikna och titta på dem. det kan vara i fönsterbrädet, på det pyttelilla bordet som sitter fast i väggen på tågen, på sätet i bussen, i tidningsstället, i tidningar - var som helst. jag vill så gärna inbilla mig själv att folk blir nyfikna när de ser min lilla hopvikta lapp, viker upp den och läser något som förhoppningsvis påverkar dem på något sätt. de flesta slänger förmodligen lappen det första de gör, men någon, kanske någon, tittar på lappen och tänker att det här var skrivit för mig och går ut och uträttar stordåd. tänk om det hade varit så fint. det vill jag tro. så nu kan ni också göra det när ni har tråkigt så kan vi kanske göra någon lycklig eller påverkad eller inspirerad eller likgiltlig eller fundersam.

image705

i wont take no for an answer

image700
kjol (egentligen linne), h&m
linne och skärp, second hand
halsband, julklapp (från h&m)
väska där bak på stolen, gjort själv


det här var vad jag hade på mig igår på teatern. då den var slut tog vi en fika på espresso house och det var så fint om nu en fika på espresso house kan vara fin. jag skrattade så mycket och var så tacksam för att jag fick sitta där med två av mina närmaste vänner. jag var sannerligen lycklig. efteråt tog de tåget hem och jag begav mig till min pojk där jag också har befunnit mig hela dagen idag.
dagens låt: sahara hotnights - if anyone matters it's you

snövit

igår var jag och två goda till mig ju som tidigare nämnt på teater i malmö och såg snövit. det var en fantastisk föreställning trots att det var en familjeföreställning för barn. det gjorde inget tyckte jag, då fick man bara ett annat perspektiv än det som kanske var menat för barnen. i alla fall så hade de helt underbara vita klänningar, prinsesskronor och snövit hade läppar röda som blod, svart hår och hy vit som snö. det var så otroligt fint och de dansade och gestikulerade mer än de pratade men det gjorde ingenting det heller. jag tyckte det var helt underbart. när vi lämnade teatern kände jag mig mer inspirerad än på väldigt länge och är det inte det som är meningen att man ska känna efter sådana saker? ni måste givetvis se bilder, dessa från malmö dramatiska teaters hemsida.

image696

image697

image698

image699

i still remember

idag kom den första snön. det är svårt att tänka sig att det snöat för kanske flera månader sen i andra delar av sverige. men när det kommer till sådant är jag glad att jag bor i skåne, för att det är längst ner och saker som till exempel snön anländer till oss tämligen sent. men sen är ju problemet att den kan ligga kvar till april och det är ju verkligen inte särskilt trevligt. jag älskar våren. faktum är att jag hade älskat våren mer än sommaren om det inte hade varit för sommarlovet. jag tycker det är det finaste när solen skiner och blommor blommar och man kan ta av sig jackan och gå med utan strumpor i skorna. och ligga i gräset och lyssna på musik och kolla upp i den blå himlen och ta långa promenader på eftermiddagen efter skolan. ja, våren är definitivt det bästa.

ikväll ska jag minsann på teater med två goda vänner. vi ska se snövit och jag vet att det kommer bli jättefint. man kanske skulle ta och baka en kladdkaka och ha med sig som man kan äta av på tåget? det låter som en strålande idé.
image695

och allt är likadant går runt och runt

image689
linne och kjol, h&m
skärp, second hand
rosett (på ryggen fäst i skärpet), gjort själv


märkligt nog blev det första jag testade i garderoben kvällens utstyrsel. det klickade direkt och jag blev otroligt nöjd med mig själv, trots att jag inte hade planerat en massa i förväg. där ser man att allting löser sig tillslut. med rödmålade läppar, högklackat och min väns vita fina handskar såg jag lite ut som en filmstjärna från femtiotalet och jag älskade det. kvällen blev otroligt lyckad med god mat och vin och musik och vid tolvslaget gick vi ut och kollade på raketer, kramades och drack champagne och berättade våra nyårslöften. det var så fint. vid tre tiden begav jag mig till centralen och mötte en efterlängtad pojke och sen vinglade vi hem och gick inte och la oss förrän klockan sju i morse. det var en fin nyårsafton! och nu är det 2008, välkommen.
maria

MARIA

Hejhej, jag är 26 år, bor i bästa staden Malmö och jobbar som socionom.

Det bästa jag vet är att dansa, kisa mot solen, städa, Paris, öl på fredagar, kärlek, cykla och när saker blir som jag tänkt mig.

hejamaria@gmail.com


Follow on Instagram

Follow



arkiv


2017
januari februari mars april
maj juni juli augusti september
oktober november december

2016
januari februari mars april
maj juni juli augusti september
oktober november december

2015
januari februari mars april
maj juni juli augusti september
oktober november december

2014
januari februari mars april
maj juni juli augusti september
oktober november december

2013
januari februari mars april
maj juni juli augusti september
oktober november december

2012
januari februari mars april
maj juni juli augusti september
oktober november december

2011
januari februari mars april
maj juni juli augusti september
oktober november december

2010
januari februari mars april
maj juni juli augusti september
oktober november december

2009
januari februari mars april
maj juni juli augusti september
oktober november december

2008
januari februari mars april
maj juni juli augusti september
oktober november december

2007
januari februari mars april
maj juni juli augusti september
oktober november december


Senaste inläggen



Kategorier